Lördag och jag är ledig från jobbet men är man ledig för det? Nää då hittar man saker att göra i hemmet i stället. För inte kan man sitta stilla och bara lata sig inte, jag har svårt för att göra det i alla fall. Förmiddagen spenderas åt lite shopping, var på Jula och köpte nya gympadojor och ett kastrullset som de hade rea på. Sedan blev det Djurmagazinet där jag köpte kattsand. Vi besökte Tasseborg, affär för hund- och kattprylar och där köpte jag Eye Care till min ena kisse som har lite problem med geggiga ögon, dyr flaska som sjutton men tur att man bara kör ett par droppar per dag så den lär ju räcka ett tag i alla fall. Sedan blev det Willys för att inhandla lite matprodukter.

  Idag är det tvättstugan som står på schemat, har just nu 2 maskiner igång. Som tur är verkar inte vår tvättstuga vara speciellt välanvänd så det är lätt att få tider där.

  Städning står också på schemat, jag hinner ju aldrig städa ordentligt i veckorna eftersom jag jobbar ganska mycket så det blir när jag har lediga dagar.

  Om orken infinner sig så ska jag ta fram min symaskin och lägga upp lite byxor åt gubben. Han har två par nya wct-byxor men de är för långa i benen så jag måste lägga upp ca 10 cm.

  Mat ska det väl också bli vad det lider. Har en köttbit i kylen som jag ska steka och så blir det potatissallad till det. Låter väl gott så säg :)

  I Februari/Mars nästa år ska jag bli mormor igen. Min yngsta dotter Carolina ska då föda sitt andra barn. Blir spännande att se vad det blir.

Just nu slötittar jag lite på Kanal 5 och programmet Det Dejtbara, vilket underbart program :) Killar och tjejer med olika funktionshinder som vill ut på dejter. Bra att det görs program om och med funktionshindrade tycker jag, de ska synas lika mycket i media som alla andra människor för de har ju samma värde som alla andra tycker jag.

Kanske att jag har lite större förståelse för dessa människor eftersom jag själv har barn med funktionshinder av olika slag, jag vet inte. Dessutom är jag uppfostrad att behandla alla människor lika. Jag och min syster växte dessutom upp i närheten av Carlslund i Upplands Väsby som då var en stor institution för människor med olika funktionshinder och handikapp och jag tror det har haft stor betydelse i mitt liv i en positiv mening.

Nästa år fyller jag 50, vart tog åren vägen liksom? Jag brukar aldrig önska mig presenter när jag fyller år men denna gång skulle jag så väldigt gärna vilja gå och se Joe Labero när han kommer till Östersund vilket han gör i Mars nästa år. Inferno heter showen och i mitten av Mars är den. Tänk va häftigt att få se den :)

Nää, nu ropar tvätten på mig. Tjohej på er kära vänner och ha en härlig lördag.

Puss o Kram

Tidigt på morgonen föddes en välskapt tös som fick namnet Anita Daniela Monica   

ETT STORT GRATTIS TILL DANIELA PÅ FÖDELSEDAGEN

Idag är Daniela stolt mamma själv till tre stycken fina pojkar, Mattias, Max och Albin.

Hon har vuxit upp och blivit en stark och självständig kvinna, trygg i sig själv och trygg i sin familj med sin man och sina barn. En dotter att vara stolt över :)

Idag blir det kvällsjobb och egentligen skulle de haft en brännbollsturnering på jobbet där de skulle försvara vandringspokalen som vanns av Odensala förra året men tyvärr har de andra lagen inte skrivit upp sig för denna turnering så istället ska mina kollegor som inte jobbar i kväll spela kubb och grilla hamburgare. De har lovat att grilla hamburgare som ska vara klara vid 18-tiden då vi har våran middagsrast *mums* då slipper jag ta med min matlåda idag.....

Annars knatar livet på som vanligt, jobb jobb jobb och åter jobb men jag tänker absolut inte klaga för jag är så innerligt tacksam över att ha ett jobb att gå till för i dagens läge är det absolut inte självklarhet för många i vårt samhälle och jag vet verkligen det efter att ha gått arbetslös sedan 2008 och varit fast i FAS3-träsket.

Ha en underbar dag mina vänner

Då vill man ju inte behöva lämna bilen till verkstad direkt men det var precis vad jag var tvungen att göra idag. Dörrhandtaget på förarsidan har krånglat lite en tid och häromdagen så slutade det att fungera helt. Jag var tvungen att antingen ha fönstret nervevat så pass mycket att jag kunde få in armen och nå handtaget för att öppna inifrån (det funkade nämligen utmärkt) eller så kliva in via passagerarsidan. Någon dag eller så funkar väl det men i längden är det ohållbart så igår for gubben till Mekonomens bilverkstad nere på Bangårdsgatan här i Östersund och de kollade på handtaget, de kunde inte fixa till det direkt igår för de hade inga handtag hemma till min bil men skulle ha det hemma tills idag.

Vid 12-tiden ringde de och sa att nu kunde jag komma med bilen för nu hade de fått tag i ett handtag via skroten. Sagt och gjort, for dit och de fixade det hela på omkring 40 minuter. 1157:- gick det kalaset på *suck* kan ju i alla fall vara tacksam att de fixade ett handtag via skroten för ett helt nytt hade säkerligen blivit dyrare.

Imorgon är det återigen dags för jobb och även om jag ibland är trött som en gnu eller som min syster brukar säga "Bävertrött" så stortrivs jag med mitt jobb.

Jag funderar på om jag skulle börja med någon form av träning för att gå ner lite grann i vikt. Jag vet ju att jag inte är tjock men ej heller trådsmal längre, några kilo för mycket på rumpan och runt magen. Springa vet jag inte om det funkar eftersom jag har ett högerknä som är lite svagt efter att jag opererat bort ena menisken samt skadat korsbandet och styrketräning på gym vill jag inte heller hålla på med. Cykla är ju bra och det funkar ganska ok, undrar om spinning vore något för mig?

Nää nu vill Spader ut på en promenad så det är väl bäst att jag ger mig iväg ut med honom.

Puss på er

Idag vaknar man upp till en dag med blå himmel och det verkar som att det kan bli en vacker dag, länge sedan man såg himlen så blå. Tyvärr grumlas dagen av migrän :( finns det något jag verkligen hatar så är det migrän, varför har man det? piller hjälper föga och vila hjälper inte så mycket det heller, bara gilla läget och stå ut. Tyvärr blir det ju ingen tripp till sonen idag då för jag är inte speciellt social när jag har skallebank :(

  Det här är mitt barnbarn Alexander som föddes den 28 februari 2010 och i februari/mars 2014 lagom till sin 4-årsdag ska han bli storebror   

Det blir mitt sjunde barnbarn, ska bli spännande och se om det blir en flicka nu, pojkar är ju överrepresenterade bland mina barnbarn. Mattias är 8 år, Max är 4 år, Albin är 1 år och så Alex som är 3 år, sen har jag Cornelia som är 9 år och så Nellie som är ca 9 månader.

Nu tänker jag dra täcket över huvudet, kanske bloggar något senare i kväll.

blev jag mamma för första gången. En tös lite drygt 3,8 kg såg dagens ljus och fick namnet Michaela.

Tänk att det redan har gått 29 år, inte klokt egentligen vad fort tiden går. Idag bor hon i Oskarström strax utanför Halmstad och det är lite för långt bort för att jag ska kunna åka dit och gratulera henne. För flera år sedan bytte hon tilltalsnamn till Clarry. Hennes dopnamn var Michaela Clarry (efter sin pappas mormor) Britta (efter min mormor).

Hon är idag mamma själv till Cornelia som fyllde 9 år i juni.

Stort Grattis På Din Födelsedag   

Jag önskar så att jag vore som min vän Nillan (från zoomin och fb) som kan somna innan huvudet kommit på kudden. Har återigen hamnat i en tankespiral som jag inte kommer ur. Så jag gick upp och satte mig vid datorn igen för att se om jag kan bli lite trött i ögonen.

Såg ett program igår på TV förresten om förlossningar och när jag såg det och den glädje båda föräldrarna visade kom jag att tänka på mina egna förlossningar och plötslig slog det mig att just den dubbla glädjen fanns aldrig när mina barn föddes, det var bara glädje från min sida. Pappan till barnen var inte alls lika glad. Inga glädjetårar eller pussar där inte utan mest suck och ett jaha, det var ju bra att allt gick bra. Har en del andra mindre roliga minnen från förlossningar också men de tar jag inte i en öppen blogg det kommer jag skriva av mig i sen i ett lösenordsskyddat inlägg.

På torsdag ska jag försöka komma iväg till min son Kenneth o hans fina tjej Tanya och deras kisse Speedie o mysa lite.

Äsch, tror jag gör ett nytt försök med kudden nu.

Sov gott kära vänner

när jag funderar på varför jag valde att jobba i hemtjänsten   och idag var just en sån dag......

Det har vräkt ner regn mer eller mindre hela dagen och som hemtjänstjobbare är ju inte det direkt det ultimata vädret, jaja jag kan ordspråket "det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder" men när det kommer till jobbet så gäller inte den saken. I morse när jag kom till jobbet så fick jag bilturen vilket var helt ok för min del, mindre spring ute i regnet tänkte jag. Glad över det lånade jag ut min regnjacka till en av kollegorna så hon slapp bli genomblöt när hon cyklade ner till Odensalavägen....... HA HA HA när eftermiddagen kom kunde jag hålla mig för skratt för det visade sig att jag inte tänkte på att jag skulle ut på promenad med en vårdtagare i rullstol   behöver jag tala om att jag såg ut som en dränkt katt efter 5 minuter. Well, det vara att promenera på det med god min. Efter promenaden for jag upp till kontoret och kunde där låna lite andra arbetskläder så att jag slapp göra sista hembesöket med dyngsura kläder. Sensmoralen i detta: "Läs alltid igenom hela arbetslistan innan du lånar ut regnkläder" Hahaha, jaja, nu gick det ju bra i alla fall.

  Pigge Igelkott med attityd   

Ibland om kvällarna hamnar jag i tankespiraler som bara snurrar och snurrar och ingenting vettigt kommer ur dem. Tankar på livet, hur det varit och hur det ser ut idag, vad kunde jag gjort annorlunda? Ångrar jag något? Vad har varit bra, vad har varit dåligt? Jisses ibland blir jag så trött på mig själv för att jag inte kan stänga av "tankemaskinen" det stör nattsömnen helt klart, sover typ 3-4 varje natt och det är väl egentligen lite för lite med tanke på att jag ska orka jobba. Vill inte gå till doktorn och få piller så att jag får sova men om det fortsätter så här så kanske jag måste göra det under en tid i alla fall. Vet inte varför dessa tankar upptar mina kvällar så mycket mer nuförtiden än vad de gjort tidigare men det är väl bara att försöka koppla av.

Vi funderar på att prata med hyresvärden om att eventuellt få byta våran lägenhet mot en på bottenplanet i samma port. Vore ju suveränt bra för hunden det och mysigt med en liten uteplats på sommartid, vi får se hur det går med den saken.

Nää nu måste jag dra på mig kläder och gå ut med hunden.

Må så gott   

Japp jag startar upp en ny blogg, vilken i ordningen vet jag inte men kanske jag blir nöjd med den här platsen. I alla fall så kommer bloggen handla om min vardag, mitt jobb, släktforskning och livsfunderingar. Vissa av mina inlägg kommer jag att lösenordsskydda då jag inte vill att vem som helst ska kunna läsa dem. Jag kommer att delge de människor jag känner förtroende för detta lösenord.

Jag har nu jobbat 3 månader i hemtjänsten i Odensala och jag stortrivs verkligen där. Vi är en otroligt bra grupp som jobbar ihop. Inga stora interna konflikter som jag märkt av och behöver man byta pass av någon anledning så brukar det alltid gå att ordna. Jag hoppas verkligen att jag får fortsätta jobba där. Mitt vikariat pågår till sista november.

Har varit ledig i 3 dagar och hade planerat städning, tvätt och bärplockning men det blev bara städ och tvätt, vädret var inte det allra bästa plus att jag numera alltid är så himla trött. Då menar jag inte trött på grund av jobb utan trött i största allmänhet. Undrar om det beror på att jag numera befinner mig i kvinnornas ofrivilliga skede i livet, det s.k klimakteriet. Det är ett tillstånd som jag absolut inte gillar, dessa vallningar gör mig galen. Man byter kläder typ 10 ggr om dagen ibland och de här dagarna när vi hade värmebölja ja då var tillvaron olidlig. Värst är när man jobbar för då går det ju inte att bara slänga av sig kläderna direkt, skulle nog inte vara så populärt hos vårdtagarna :p

Jag tänker i alla fall inte söka läkare för detta tillstånd för att få några piller. Näää då, jag tänker vara självplågare och martyr jag och härda ut tills det gått över. Jag vågar mig inte på att ta några östrogenpiller efter allt man läst om risken att få bröstcancer av dem. Visserligen har jag ju redan haft bröstcancer men det lär ju inte minska risken för att få det ytterligare en gång och det vill jag absolut inte ha.

Att höra en läkare säga att man har cancer är som att få en käftsmäll rent ut sagt. Minns att marken öppnade sig under mig när min läkare sa att tyvärr har du fått bröstcancer!!! minns inte så mycket mer vad hon sa, vet att vi satte oss i fiket på sjukhuset maken och jag och att jag frös så att jag skakade, chocken såklart. Det är något jag aldrig mer vill uppleva.

Det är nu 4 år sen idag jag fick min sista strålbehandling och väntar just nu på att få kallelsen till min årliga mammografi, den näst sista innan jag blir helt friskförklarad. Den dagen nästa år kommer jag att fira med att käka tårta :)

Nää nu måste jag avsluta det här första inlägget och kila upp till tvättstugan och ta reda på min tvätt, har tvättat mina arbetskläder.